Bilder


Som jag skrev tidigare inlägg har jag tagit långledigt i helgen och varit nere i stugan. Hur skönt som helst, framförallt för att jag kunnat råda över tiden själv, det har varit min tid. Har gjort precis som och vad jag velat. Ja, förutom de tidiga morgnarna. Doris tyckte vi skulle kliva upp mellan 07.15 och 07.30. Kan säga att det är inte min tanke med en sovmorgon! Men, då fick jag ju tagit tillvara mer av dagen 🙂

Direkt när vi kom ner och jag släppte ut Doris ur bilen sprang hon över till grannen. Suck. Det är ett tag sedan vi varit nere senast och då blir hon lite uppspelt. Så jag fick ju gå dit och hämta henne. Grannen kom ut och vi stod och pratade en stund. Och det visade sig att de hade haft inbrott ca tre veckor tidigare. Mitt på dagen, en onsdag, hade tjuvarna hakat av ett fönster på baksidan och gått in och tagit pengar, smycken, två datorer och lite annat småplock. Visst är det trist! Blir så arg när jag tänker på att folk jobbar hårt för att kunna unna sig de saker de vill ha och så kommer någon lat jävel och bara roffar åt sig. Grrrr. För att inte tala om hur obehagligt det måste vara att någon främmande person varit i ens hem. Och rotat i ens saker. Kränkande. Klart de var ledsna över smyckena som var ärvda, värdet i dem går ju liksom inte att ersätta direkt, men de verkade ta det bra ändå.

Hade inte så jättebra väder helgen, men några bilder blev det iaf. Ska se om jag kan få tid att lägga ut dem imornkväll. Och kanske skriva lite mer, just nu lockar sängen…gäsp.

Annonser

Igår hade Doris och jag en promenad bokad med Wilma och hennes matte och husse. Smhi hade förutspått regn och rusk, men under dagen hade det varit okey väder, en och annan snabbskur visserligen men även solglimtar då och då. Så vi bestämde oss för att göra ett försök. Vi valde Årekärr i Sandsjöbacka Naturreservat för då blir det ungefär halva vägen för båda att köra. Regnade ganska ihärdigt på vägen dit, men Doris och jag var ändå vid gott mod.
Hade sett på kartan att det skulle finnas ett vindkydd längs en av lederna så vi beslutade oss för att direkt gå dit, inta vår fika och sen se om vi kände för att fortsätta eller gå tillbaka till bilarna. Så iväg traskade vi i regnet, som tyvärr inte visade någon tendens till att avta. Blött var det och lerigt var det, men det är ju alltid trevligt att träffa goda vänner så vi var glada ändå 😀

Efter en stund kom vi fram till vindskyddet som ligger vid Svarttjärn och då var det fram med kaffe och smörgåsar. Det var riktigt mysigt att sitta där i vindskyddet, fika, prata och lyssna på regnet som smattrade mot taket. Här fanns t.o.m en iordningställd grillplats så jag skulle gissa att Nilla&Doris återkommer hit 😉

Vet att det är väldigt suddigt, men det gick ju inte att ta med blixt…. Så då fick det bli såhär. Syns ju ändå hur mysigt det var! 🙂

Doris rumpa, Kristina, Micke och lilla Wilma

Ganska snart upptäckte vi att det blir betydligt mörkare, betydligt tidigare när det regnar! Insåg att om vi skulle ha en chans att hitta tillbaka till bilarna och fortfarande ha en möjlighet att se var vi sätter fötterna var vi tvungna att bege oss tillbaka. Vet inte hur länge vi stannat vid vindskyddet, men det var väldigt mycket mer vatten och lera på stigen på tillbaka vägen. Väldigt glad att jag tog kängorna på mig, kan jag säga. För med dem på fötterna är det bara att traska på, utan risk att bli blött om fötterna. 🙂
Hela grejen var ganska lustig, där var vi mitt ute i skogen, våta och leriga, bara för att vi ska träffas och ge oss ut i skogen och fika. Kom på mig själv med att gå och skratta åt det fjantiga i hela situationen! 😀 Men vi hade trevligt trots vädret, så jag är glad att vi faktiskt kom iväg. Även om det p.g.a. regnet och mörkret blev lite kort träff denna gången.

När vi kom tillbaka till bilarna var klockan 20.19 och då var det ganska så mörkt! Nu har hösten kommit rejält. Visserligen härligt, älskar hösten, men det är lite tråkigt att kvällspromenaderna blir begränsade till stadsmiljö…. Men det får gå, det kommer nog en vår igen nästa år!

I eftermiddag har jag tvättstugan bokad, så igår när jag var nere på jobbet och arbetade en stund, tog jag hem lite grejer som behövde tvättas. Bl a Doris filt som hon har i sin fåtölj. Hon tycker ju om att bädda in sig med filten flera varv runt sig. Antar att det ger henne någon typ av trygghetskänsla. Eller så tycker hon bara det är mysigt. Vad vet jag? 🙂 Kunderna brukar tycka det är lite lustigt när hon kommer och möter dem och hon inte fått av sig filten utan kommer med den i släptåg. Ibland ser det ut som det bara är en filt som kommer gående, då har hon inte ens lyckats få fram huvudet! 😀

Iaf, när vi kom till jobbet idag blev Doris lite snopen när hennes filt var borta. Hon hoppar upp i fåtöljen, sätter sig, vrider huvudet och tittar väldigt ynkligt på mig. Och sen börjar hon skaka! Precis som titta vad jag fryser, matte! Ha ha ha, sicken dramaqueen!
Men jag får ju offra mig, går och hämtar min fleecetröja som jag har när jag jobbar och erbjuder henne den! Verkar som det dög åt liten pinscherfröken 😉

Nerbäddad i mattes tröja

Såhär kan det se ut när Doris kommer med sin snuttefilt. Hon charmar de flesta, ingen som blir rädd för denna hunden

Jaha, så har det blivit dags att göra ett inlägg om vår promenad i söndags. Lite sent, va 😉
Förra gången jag gick här, vilket var första gången, mötte vi knappt någon alls, men denna gången var det ett väldigt springande i leden. Mycket barnfamiljer, med ganska små barn. Så det blev inte den härliga promenaden med mycket spring för Doris’ del, fick ha henne kopplad titt som tätt. Och då det regnat mycket dagarna innan var det ganska blött och lerigt i leden, men vad gjorde väl det, vi var glada ändå! 😀

När vi kom fram till Svarttjärn packades det upp grillkol, korv och västkustsallad. Detta blev troligen sommarens sista grillning ute i naturen. Så vi passade på att njuta. I alla fall en stund, för sen började det regna. Något knasigt med denna platsen, förra gången vi var här började det också regna……. (läs om den promenaden H Ä R) Men det var inte så farligt, när vi kom in i skogen igen var vi ganska skyddade och snart sprack himlen upp och solen tittade fram igen.
Ja, och hur det gick när vi började närma oss bilarna kunde du ju läsa i förra inlägget…!

Tammy tar sig en simtur i Svarttjärn

Jag och Doris.
Får nog ta och träna henne på att titta in i kameran…..

Vill du ser fler bilder från vår promenad klickar du bara på länken nedan

Sandsjöbacka, Labacka

Även idag var det bokat en hundpromenad, men denna gången var det dock inte lika många hundar. 🙂 Bara tre stycken: Doris, Cilla och Dexter. Vi hade fler stigar att upptäcka vid Tjolöholm, så vi återvände dit idag. Gick lite annorlunda från igår, det är ju fint och mysigt att gå här. Men visst kändes det i kroppen att man var på tre-timmars promenad i kuperad terräng igår! Men hundarna tyckte det var toppen i alla fall, så härligt när man går med flera hundar och alla kommer överens. Så var det både i går och idag. Väldigt nyttigt för dem att få gå i flock, och att få vara lösa i flock!

Kristin med Cilla, Doris och Dexter

Det var riktigt varmt och klibbigt idag, svettig blev man. Tungorna hängde på hundarna, för de kunde ju inte ta det lite lugnt när det nu var så varmt! Nä, fullt ös, medvetslös var det som gällde. Men vi hade såklart vatten med och stannade och ”vattnade” dem ofta. Vi gick nog lite längre sträcka idag än i går, men vi hade ingen fika med så vi var snabbare tillbaka vid parkeringen. Kanske var ute ca 2-2,5 timme. Trevlig promenad idag också, skönt att man har så goa hundägarkompisar så man får trevligt sällskap på sina promenader! 😀

Storstugan vid Tjolöholms Slott

Fler bilder från vår promenad hittar du under länken nedan:

Tjolöholm

Klicka på bilderna för att se dem större

Idag, eller det blir väl igår eftersom klockan passerat midnatt, var vi på härligt hundpromenad igen. Denna gången blev det många hundar! Naturligtvis var Doris med, hon är ju min ständige följeslagare, och kompisen Cilla. Annette var hundvakt åt två stycken rhodesian ridgeback, Inca och Buddha. Och så var Sara med och hon hade sin italienska vinthund Sally med sig, plus att även hon var hundvakt åt två hundar: papillonen Cindy och chihuahua-blandningen Thea (hoppas jag fick alla namn och raser rätt nu….). Så det var verkligen skillnad i storlek på hundarna i vår flock. 🙂

Hela goa gänget som traskade iväg idag. Ja, utom jag då, för jag står bakom kameran

Vi hade letat upp ett, för oss, nytt ställe att gå på. Man blir ju så oinspirerad av att gå på samma ställe hela tiden hi hi. Måste ha lite variation. På kartan verkade det som det fanns flera intressanta stigar bakom Tjolöholms Gård, och de måste ju utforskas. 🙂

Vår promenadrutt. Klicka på bilden för att se den lite större

Vi visste från att ha sett på kartan innan att det skulle finnas en lite sjö längs en av stigarna. Men då jag glömt kartan hemma på köksbordet, fick vi försöka gå på känn. Lite tokigt gick vi och kom ner till havet. Om det nu kan bli tokigt med havet….. Antagligen brukade det gå kreatur här, för det fanns gått om intorkade koplaffor lite var stans. Och en del som inte var så intorkade……. utan ganska färskt och löst och äckligt! Åh, vad trevligt, tyckte Doris och rullade sig i en koplaffa! Så j***a äckligt. *ryser* Fy fan! Men hon var såklart helnöjd! Äckelhunden!

Koplaffa-stranden

Thea

Sally

Cindy

Buddha och Inca. Annette i bakgrunden och jag tror det är Cillas bakdel man kan skymta ovanför Buddhas huvud

Från stranden kom vi inte vidare, så vi var tvungna att gå tillbaka och försöka hitta stället där stigen delade sig. Visade sig att det inte var så svårt, men man missar ju lätt när man går och pratar och skrattar. Efter att ha lyckats ta oss upp för en gammal stentrappa (fy, det är pinsamt så dålig kondition man jag har…..) kom vi så småningom från till sjön. Här fanns både vindskydd och grillplats med bänkar. Här blev perfekt att ta vår välförtjänta fika.

Utsikten från fikaplatsen

Buddha svalkar fötterna

Lilla Thea. Man blir fort trött när man inte har så låga ben. Då får man jobba desto mer för att hinna med

Inca

Alla hundarna som var med. Fr v: Doris, Thea, Cindy, Sally, Inca, Buddha och Cilla

Minsta och största deltagarna, Thea och Buddha

Vi var ute i ca tre timmar, så jag tror nog att det var fler än min hund som var trötta när vi kom hem. Men innan hon fick vila, Doris, fick hon sig en dusch och två rejäla intvålningar och skrubbningar. Nu luktar hon gott igen 😀

Tack alla två- och fyrbenta för en härlig promenad

Vill du se fler bilder från promenaden är det bara att klicka på länken nedan:

Tjolöholm

Klicka på bilderna för att se dem större

Dags igen för hundpromenad med Annette & Cilla. Denna gången valde vi att prova en, för oss, ny slinga i Sandsjöbacka Naturreservat. Jag har verkligen haft glädje av kartan över lederna i Sandsjöbacka som jag köpte på turistbyrån för några år sedan. Speciellt sedan jag blev hundägare. Den kartan börjar t.o.m. bli lite sliten vid detta laget 😛 Hur som helst, slingan vi valde idag utgick från Labacka i Kållered. Det såg ut att vara en ganska lång slinga, ingen bebyggelse längs stigen och inte speciellt många andra leder som gick in i ”vår” led. Vilket betyder att man inte kommer springa på så mycket folk. Det är den stora fördelen med att välja en lång slinga utan möjlighet att vika av: det är få som orkar gå hela vägen runt vilket gör att man är ganska ensam i spåret 😀

Här var fint och lätt att gå. Första halvan var längs en ganska bred grusväg, med ganska tät skog runt om.

Två glada, nöjda hundar som njuter av livet

Doris står och spanar

Efter ca halva rundan, när vi kom till där leden ”vänder” och går norrut igen, försvann grusvägen och övergick till stig. Nu blev det mer kuperat och lite blötare, men fortfarande var det lätt och smidigt att ta sig fram. Vi hade en stund gått och hållit utkik efter en bra fikaplats, men längs hela grussvägen var det tät skog och hur kul är det att fika på en plats där man bara ser en halv meter framför nosen….? Men enligt kartan skulle det finnas en tjärn lite längre fram så vi satsade på att vi skulle hitta en stig ner till den, vid vattnet borde det finnas ett bra ställe att sätta sig på en stund. Och mycket riktigt, vi blev inte besvikna

Här tog vi våran fika och här kunde vi svalka hundarna i vattnet, och jag hade med en liten frisbee som de fick leka med. Det fanns även en liten grillplats och här var det ganska enkelt att gå ner i vattnet ifall man skulle få för sig att ta ett dopp. Får väl erkänna att vi blev kvar här en stund…. 😀

Doris försöker få upp frisbeen från botten.

Doris vid fikaplatsen

Cilla vid Svarttjärn

Tyvärr började det regna medan vi var vid tjärnen, så då var det bara att packa ihop och börja traska igen. Vi fick gå en bra stund i regnväder, därför blev det inga kort tagna efter fikapausen, då kameran blev nerpackad för att inte bli våt. Men då det varit ganska varmt och svettigt dittills, var det ganska skönt med lite regn. Det var precis lagom, hade ju varit värre om det börjat ösregna 🙂
Har ingen exakt tid då vi började gå, men Annette hämtade oss ca kvart över ett. Och jag skulle gissa att vi kommit fram, parkerat och gick från bilen ungefär kvart i två. Och vi var tillbaka vid bilen 17.25. Så drygt fyra och en halv timme. Det var väl inte så dåligt för en lördagseftermiddag? 😉

Fler bilder hittar på under länken nedan:

Sandsjöbacka, Labacka

Nästa sida »